Reflektioner efter Forum Öppna Data den 3:e oktober

Skrivet av rikard, Friday, October 5, 2012

Morus deltog den tredje oktober i Forum Öppna Data som anordnades av VINNOVA, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), E-delegationen och Näringsdepartementet i SKLs lokaler i Stockholm.

Forumet, vars tema var ett nationellt perspektiv på öppna data, lockade runt 75 personer från (i fallande storleksordning) näringsliv, myndigheter, kommuner och regioner, samt akademin. Starkast representerat var näringslivet (cirka 40% av deltagarna) vilket kan jämföras med myndigheter (cirka 30%) och kommun- och regionssektorn (cirka 20%). Intressant att företagen var så starkt representerade!

De flesta punkterna i programmet kretsade kring Vinnovas uppdrag att utveckla öppnadata.se, en teknisk plattform för förmedling av data som tillgängliggjorts för vidareutnyttjande. Uppdraget är kopplat till regeringens digitala agenda och plattformen syftar till att:

främja vidareutnyttjande av data

Regeringsuppdraget

I slutet av denna bloggpost presenterar Morus sina tankar kring öppnadata.se som ett inspel till Vinnova för deras arbete med att implementera regeringsuppdraget.

En programpunkt som var intressant var när Elisabeth Frändestam och Emma Tarandi från Ziggy presenterade sin rapport om upplevda och verkliga hinder för organisationer att publicera öppna data. Undersökningen genomfördes bland annat med hjälp av 20 djupintervjuer ur de målgrupper som författarna identifierat (utgivare av öppna data, innovatörer och användare av öppna data samt beslutsfattare på olika nivåer). Bland de hinder som identifierades nämndes:

  • Duckande beteende – ingen i organisationen vill äga frågan om öppna data
  • Otydlig vision och kunskapsbrist – Vad menas med öppna data, för mycket facktermer!
  • Brist på goda exempel – vad används öppna data till, vad är vinsten och finns lokala exempel?
  • Brist på styrning – ingen i organisationen är tydligt ansvarig, inget tydligt uppdrag till organisationen finns
  • Kontraproduktiva incitament – affärsdrivande myndigheter lever på att ta betalt för data – vad an sammhällsnyttan?
  • Juridiska oklarheter leder till oro – vad får man göra och hur? vem är ansvarig om det blir fel?

Bland de insatser, som rapporten kom fram till, för att undanröja dessa hinder nämndes flera som öppnadata.se-portalen ska försöka bidra med så som nätverkande och samarbeten, kunskapslyft och spridning av goda exempel och föregångare.

En i publiken frågade om rapportörerna hade märkt någon skillnad mellan kommuner och myndigheter i intervjuerna. Svaret blev att kommuner är mer frågande, anser sig sakna kunskap, medel och anledning att prioritera detta område. De efterfrågade hjälp. Myndigheter å andra sidan ansåg sig i större utsträckning besitta kapacitet och kompetens men såg sig sakna en strategi och tydligt regeringsuppdrag att arbeta med öppna data. Vissa myndigheter såg ett problem i förhållande till sin uppdragna affärsverksamhet i det fall den omfattade att försälja just data om de samtidigt ska släppa data öppet och fritt.

Presentationen finns tillgänglig här.

Daniel Westman, juridisk konsult och forskare inom rättsinformatik på Stockholms Universitet, berättade om den kommande reviderade vägledningen om vidareutnyttjande som han arbetar med på uppdrag av e-delegationen. I nästa version kommer juridiken kring öppna data vara mer framträdande, berättade han.

Hade man skrivit lagarna kring register, personuppgifter, upphovsrätt med mera, och haft med perspektivet att främja publicering och vidareutnyttjande av öppna data, idag så hade man nog skrivit dem annorlunda.

Daniel Westman

Daniel poängterade att vägledningen och dess juridiska resonemang riktar sig mot myndighter och dem som avser publicera öppna data för de ska kunna vidareutnyttjas. Inte mot själva vidareutnyttjarna. De som vill använda de data som öppnas upp måste göra en egen bedömning av rättsläget – data som kombineras och förädlas kan skapa ett nytt rättsläge.

Slutligen berättade Daniel att den rekommenderade arbetsgången för en organisation som vill börja med öppna data är: Inventera -> Publicera förteckning av datamängderna -> Prioritera vad som ska publiceras först -> Sortera bort det som inte kan publiceras av legala själ (sekretess, PUL, Upphovsrätt). När publiceringen väl är igång rekommenderas stegvis förfining av datan, från rådata till mer strukturerade och länkade data. (En i publiken från akademin ifrågasatte huruvida man inte kunde börja förfina data redan i inventeringsfasen för att det ändå eventuellt behöver göras sedan – e-delegationen tog till sig synpunkten.)

Vad beträffar de råd som vägledningen ger för villkor för vidareutnyttjande, rekommendationen är att så långt det går använda en markering att inga restriktioner finns, till exempel genom att använda Public Domain Mark (Detta är inte en licens, utan blott en markering att upphovsrätt inte är applicerad, som för material som beskrivs i Upphovsrättslagens 9 § eller verk vars skyddstid löpt ut). I de fall organisationen äger upphovsrätt men vill sprida den rekommenderas en Creative Commons-licens (till exempel CC BY som har så få restriktioner för vidareutnyttjande som möjligt). Endast i undantagsfall rekommenderas “Minimialternativet” att endast lämna ut data på begäran enligt tryckfrihetsförordningen (allmäna handlingar). Sådana handlingar kan förses med villkor för vidareutnyttjande men e-delegationen rekommenderar alltså att detta undviks. Släpp data med så få trösklar och så fria villkor som möjligt helt enkelt.

Daniels presentation finns tillgänglig här.

Efter Daniels genomgång var det dags för en presentation (del 1 del 2) av Vinnovas tankar kring portalen öppnadata.se och en gruppdiskussion kring detta arbete. Vinnova vill gärna ha inspel och tankar till stöd för arbetet. Vi lämnar våra tankar kring en del frågor, och hoppas på en fortsatt positiv diskussion.

Tags: , , , , ,

Posted in Kompetensförstärkning kommunala öppna data, morus, Nyhetsbevakning, öppna data

MediaCreeper Creeper